vem betalar begravningen om pengar saknas

Vad kostar en begravning och vem betalar om det inte finns pengar?

Alla som är folkbokförda i Sverige och har en kommunalt beskattningsbar inkomst betalar begravningsavgift. Den ligger på runt 0,25 procent av inkomsten, i Stockholms kommun är den däremot lägre och ligger på endast 0,065 procent. I begravningsavgiften ingår kremering, bisättningslokal (lokal där den avlidne, eller stoftet av denne, förvaras och visas i väntan på gravsättning), bårtäcke, transport inom församlingen från bisättningslokal till gravsättning, gravsättning) av kista eller urna (gravöppnande, återfyllnad och iordningställande efter gravöppning, och gravplats i 25 år. I avgiften ingår även rätten att hålla begravningsceremonin i kyrkogårdsförvaltningens kapell eller ceremonilokal.

Om den avlidne är medlem i Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften även kostnaderna för präst (från Svenska kyrkan), församlingskyrka, kyrkomusiker och processionsbäring av kistan. Avgiften varier beroende på församlingstillhörighet men ligger i snitt på 1,03 procent av inkomsten. Det finns i Sverige även 17 andra trossamfund som tar in medlemsavgift via skattsedeln. Avgiften varierar men ligger ofta på runt 1 procent av inkomsten och begravningsgudstjänst ingår oftast i avgiften.

Normalt sett tas de övriga kostnaderna för begravningen från dödsboet, och inte från de efterlevande. Det som dödsboet ska finansiera är kista eller eventuell urna, svepningsarbete (att klä den avlidne), transport till bisättningslokal, extra musik och sång vid begravningsceremonin, dödsannons, blommor, förtäring vid begravning eller minnesstund, gravsten, bouppteckning och begravningsbyrå. Även kostnader för de närmast anhöriga, såsom transporter och kläder till begravningen kan tas ur dödsboet. Det är dock viktigt att alla dödsbodelägare är överens om detta, samt om hur begravningen ska utformas och hur mycket pengar som ska tas ur dödsboet för att bekosta den.

Dödsbo, bouppteckning, arvskifte och dödsboanmälan

Dödsboet är de samlade tillgångarna och skulderna efter den avlidne, kallat kvarlåtenskapen. Det kan vara tillgångar i form av pengar, väderpapper, fastighet och föremål. Skulder kan avse bolån, obetalda räkningar m.m. Dödsboet ses som en juridisk person och senast tre månader efter dödsfallet ska tillgångar, skulder och dödsbodelägare (direkta arvingar) redovisas till Skatteverket i en så kallad bouppteckning. Dödsboet existerar fram tills arvskifte skett – en uppdelning av arvet mellan flera arvingar. Om det endast finns en dödsbodelägare upphör dödsboet när bouppteckningen registrerats hos Skatteverket. Arvingar ärver inte skulder, om skulderna överstiger tillgångarna i dödsboet avskrivs dessa.

På Skatteverkets hemsida finns det blanketter att ladda ned om man vill upprätta en bouppteckning på egen hand. Om man anlitar en jurist kan man räkna med en kostnad på mellan 6 500 kronor och 9 500 kronor. Eftersom jurister tar betalt per timme kommer en mer komplicerad bouppteckning att bli dyrare då den tar längre tid att upprätta. Kostnaden för bouppteckning tas ur dödsboet, men om det saknas tillgångar i dödsboet blir den som anställt det juridiska ombudet betalningsskyldig.

Begravningsbyrån kan hjälpa till att upprätta bouppteckning eller att anlita juridiskt ombud. De hjälper även till med andra ekonomiska frågor och ser till att eventuella försäkringar betalas ut. Den avlidne kanske har flera olika försäkringar som betalas ut vid dödsfall. Detta sker inte per automatik utan man måste kontakta försäkringsbolagen och begära att de betalas ut. Det kan röra sig om privata försäkringar, försäkringar via arbete eller fack m.m.

Om dödsboet inte har några pengar, fastigheter eller andra tillgångar, eller om tillgångarna går jämt upp med begravningskostnaderna kan man via hemkommunen ansöka om att få göra en dödsboanmälan. Denna är kostnadsfri, görs av kommunen och ersätter bouppteckningen. Kommunen skickar sedan dödsboanmälan till Skatteverket.

Om dödsboet saknar pengar till begravningen

Normalt sett bekostar dödsboet de delar av begravningen som inte täcks av begravningsavgiften och eventuellt medlemskap i Svenska kyrkan eller annat trossamfund. Om tillgångarna i dödsboet inte täcker dessa kostnader, eller helt saknas, kan man söka ekonomiskt bidrag på socialkontoret i den avlidnes hemkommun. Detta kan endast göras av de som är dödsbodelägare. Det är tillgångarna som finns i dödsboet på dödsdagen samt eventuella inkomster efter dödsdagen som avgör om kommunen kommer bidra med ekonomiskt stöd, och i så fall med hur mycket. Som regel skjuter kommunen till det som saknas för begravningen, men bara upp till ett visst belopp. Den avlidne ska få en värdig, om än enkel, begravning, dödsannons och gravsten. Ofta rör dig sig om upp till ett halvt basbelopp – 2019 är det 23 250 kronor men det varierar beroende på kommun. Begravningsbyrån vet vilka beloppsgränser som gäller och kan hjälpa till att utforma en begravning efter dessa. I samband med detta gör kommunen sedan en dödsboanmälan som skickas till Skatteverket – en bouppteckning görs inte eftersom det saknas tillgångar att dela upp. Dödsboanmälan skickas sedan till den avlidnes fordringsägare för att visa att skulderna måste avskrivas på grund av brist på tillgångar i dödsboet.

Om det inte finns tillräckliga tillgångar i dödsboet är det viktigt att inga andra räkningar betalas förrän de tillgångar som finns använts till att betala begravning och eventuell gravsten. Om andra räkningar betalas med dödsboets tillgångar innan begravningen är betald kan man inte begära ekonomiskt bistånd från kommunen för hela summan, utan den som beställt begravningen blir betalningsskyldig om tillgångarna i dödsboet inte räcker till på grund av att andra räkningar betalats innan begravningskostnaderna. Som arvinge ärver man inte skulder, men om man sköter betalningen av begravningen i fel ordning kan man alltså bli betalningsansvarig för begravningen. För att minimera den risken bör man som anhörig tidigt göra en uppskattning av dödsboets tillgångar för att se om de täcker begravningskostnaderna. Vidare ska man inte betala några räkningar som har med dödsboet att göra innan man tagit kontakt med socialkontoret, och man ska kontakta socialkontoret innan begravning beställs. Det är också bra att avsluta eventuella autogiron genom att kontakta berörd bank eller betalningsmottagare, samt avsluta stående överföringar hos banken.

Reglering av skulder, uppskov, avskrivning och kvittning

Det finns inga lagregler som säger att begravningskostnader ska tas från dödsboet innan andra skulder regleras, men kostnaderna för begravning och bouppteckning brukar dock anses ha företräde framför andra skulder. Eftersom dödsboet är en juridisk person kan det försättas i konkurs om skulderna överstiger tillgångarna. Vid en sådan konkurs har begravnings- och bouppteckningskostnader så kallad allmän förmånsrätt – de ska betalas före andra ”vanliga” skulder. Men samtidigt har skulder som har någon form av säkerhet, t.ex. bostadslån med bostaden som säkerhet, företräde framför både begravningskostnader och ”vanliga” skulder.

Om det finns kvar pengar i dödsboet efter att skulder med säkerhet och begravningskostnader har betalts, fördelas de på de övriga skulderna. Bland ”vanliga” skulder finns ingen förtur utan fordringsägarna får dela på de tillgångar som finns kvar i proportion till respektive fordran.

Om man misstänker att dödsboets tillgångar inte kommer räcka till att betala dess skulder bör man meddela betalningsmottagarna om detta och be om uppskov tills det är klarlagt om det finns tillräckliga tillgångar eller inte. Om det inte är säkert att tillgångarna kommer att täcka alla skulder får inga skulder betalas förrän en månad efter bouppteckningen. Om tillgångar helt saknas eller endast täcker begravningskostnaderna kommer kommunen att göra en dödsboanmälan som skickas till Skatteverket – detta ska ske inom två månader från dödsfallet. Om det finns fordringar skickar man en begäran om avskrivning av skulden till respektive fordringsägare tillsammans med en kopia av dödsboanmälan.

Det finns även ett förfarande som kallas kvittning, där banken drar det förfallna beloppet direkt från den avlidnes konto. Det finns inga regler som styr när eller hur detta ska göras, men det ska ske med omdöme och hänsyn till konsumenten. Om pengarna på kontot behövs för att en överlevande partner ska klara de dagliga kostnaderna kan det till exempel hävdas som ett socialt skäl till varför kvittning inte bör ske. Det finns heller inga regler som säger att begravningskostnader går före kvittning. Om banken tagit ett beslut som man som anhörig anser vara felaktigt kontaktar man i första hand banken med ett klagomål. 

Vad kostar en begravning?

Kostnaden för en begravning varierar mycket beroende på trostillhörighet och hur begravningen utformas. Om man önskar kremeras utan ceremoni kan 6 000 kronor räcka för en enkel kista, kistläggning (kroppen läggs i kistan), bisättning (den avlidne förs till krematoriet), gravsättning och administrativa kostnader. I andra ändan kan en begravning egentligen bli hur dyr som helst. I Sverige kostar en begravning vanligen mellan 18 000 och 26 000 kronor. Då kan det ingå exempelvis dödsannons, kista med dekorationer, nödvändiga transporter och bärare, ceremoni, hyra av lokal för minnesstund, enklare förtäring samt begravningsbyråns arbetskostnader. Om man vill ha en gravsten tillkommer kostanden för den (ca 5 000 kronor och uppåt) och även eventuella juridiska kostnader tillkommer, till exempel kostar en bouppteckning runt 4 500 kronor.

Det som huvudsakligen påverkar priset på en begravning är:

  • Transporter, om det krävs flera eller långa transporter kommer det kosta mer.
  • Huruvida hemförsamlingen tar betalt för vissa extratjänster eller inte.
  • Om man vill ha en dödsannons avgörs kostnaden av dess storlek och i hur många, och i vilka, tidningar den ska publiceras. Vanligtvis ligger priset på runt 2 000 – 3 000 kronor, men det kan stiga med många tusenlappar om det gäller de större tidningarna.
  • Om man måste betala för sång- eller musiksolister.
  • Om begravningen sker i annan församling än hemförsamlingen.
  • Om man ska ha minnesstund beror priset på antal gäster och vilken förtäring man vill bjuda på.
  • Var den avlidne ska begravas – i en familjegrav eller i minneslund.

Kostnad för en judisk begravning

En judisk begravning kostar från runt 40 000 kronor. På grund av att man inom judendom kräver evig gravrätt är en judisk begravning något dyrare än en icke-judisk. De gravplatser som Svenska kyrkan tillhandahåller kostnadsfritt för alla som är folkbokförda i Sverige upplåts efter 25 år. Det är även viktigt att en jude får begravas på judisk mark. Då båda dessa aspekter är väldigt viktiga och samtidigt dyra ser många församlingar till att även de som saknar tillräckliga medel får hjälp med begravningskostnaderna.

Kostnad för en muslimsk begravning

Den muslimska begravningsceremonin hålls på kyrkogården. Om möjligt, helst på en avsedd del av kyrkogården där endast muslimer begravs. Detta eftersom kroppar från personer med olika religion inte får blandas enligt islam. Man får inte göra någon skada på kroppen, så en muslim kremeras inte. Själva ceremonin tar inte längre än runt 10 minuter. En muslimsk begravning blir följaktligen oftast inte speciellt dyr.

Tips för att hålla begravningskostnaderna nere

Om dödsboet har begränsade tillgångar, eller om man av annan anledning vill hålla nere kostnaderna, finns det några enkla tips man kan använda sig av.

Även fast det rör sig om en begravning och det kan kännas olustigt att tänka på och prata om pengar, ska man komma ihåg att begravningsbyråerna tillhandahåller en tjänst och att man som konsument har all rätt att undersöka marknaden innan man bestämmer sig. Ofta kan man bilda sig en hyfsad uppfattning om hur mycket olika byråer kostar genom att besöka deras hemsidor. Många erbjuder kostnadsfria kostnadsförslag där man kan se vad som ingår. Begär in minst två kostnadsförslag från olika byråer för att kunna se vad som kostar vad. Detta ger också möjligheten att ifrågasätta eventuella skillnader i prissättning för samma tjänst. Om detta känns jobbigt kan man ta hjälp av en vän, som helst inte sörjer den avlidne lika mycket som en själv, som har mer ork och kan hantera planeringen och logistiken kring begravningen.

Det går att ordna mycket själv och ändå sätta ihop en värdig och vacker begravning. Programblad, tackkort och andra trycksaker kan man skapa själv med hjälp av mallar på nätet. Blomsterarrangemang kan man också skapa på egen hand, likaså fika till eventuell minnesstund. Om man vill ha musik på begravningen kan man spela upp den från musiktjänster eller kanske be någon musikalisk vän att sjunga eller spela.

Läs mer om

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.