planera för en begravning

Begravningen

Att planera en begravning

Begravningar och minnesstunder ger familj och vänner chansen att samlas, hedra och ta farväl av den avlidne, samtidigt som de kan trösta och hjälpa varandra. Oavsett om man planerar en begravning innan eller efter dödsfallet kan det vara en känslosam och jobbig process. Den här texten ger en överblick av hur man planerar en begravning, med eller utan minnesstund, för sig själv eller någon annan.

En begravning ska i första hand utgå från den avlidnes önskemål. Om personen i fråga under sin livstid redogjort för hur begravningen ska gå till väga blir planerandet antagligen enklare.  Antingen att personen redogjort för sina önskningar muntligt, eller mer formellt i skrift – det brukar kallas “sin sista vilja”. Många känner till det så kallade ”Vita arkivet” som är begravningsbyrån Fonus mall över hur man vill ha sin begravning utformad och hur man vill bli omhändertagen efter döden. Det finns även andra liknande mallar och de kan hämtas kostnadsfritt på begravningsbyråer eller på nätet. Om den avlidnes sista vilja är okänd är det upp till de anhöriga att utforma begravningen på ett sätt som de känner är passande. Religiös tillhörighet, ekonomi, tidigare erfarenheter med mera kommer styra hur begravningen utformas.

En begravning har egentligen två funktioner: dels ska kvarlevorna gravsättas på något vis, dels ska anhöriga få en chans att ta farväl och hedra den avlidnes liv och minne – ofta genom en ceremoni av något slag. Det finns tre huvudsakliga typer av begravning i Sverige: begravning enligt Svenska kyrkans ordning, begravning enligt annan kyrka eller religions ordning, och borgerlig begravning (som kan vara såväl sekulär som religiös).

Vissa väljer en mer traditionell begravning medan andra vill ha en mer personlig begravning som tydligare återspeglar hur personen var i livet. Med en borglig begravning är ramarna för utformningen betydligt rörligare än för en begravning enligt en religiös ordning.

Att välja form av gravsättning

I Sverige sker gravsättning antingen genom kistbegravning eller kremering. Efter kremering kan askan grävas ner eller spridas på en begravningsplats, eller ute i naturen med Länsstyrelsens tillstånd.

Det som initialt måste göras är därför:

1. Bestäm om kroppen ska begravas i kista eller kremeras.

2. Bestäm var kvarlevorna ska begravas – exempelvis i kistgrav/urngrav, familjegrav/släktgrav, minneslund eller kolumbarium. Boka sedan plats och tid hos kyrkogårdsförvaltningen, eller ansök tillstånd hos Länsstyrelsen för att strö askan utanför begravningsplats.

Tänk på att välja datum för gravsättning och eventuell kremering så att det passar med hur begravningsceremonin ska utformas – om kista eller urna ska vara med vid den.

Läs mer om inlägget om olika sätt att begravas på.

Att planera en begravning – utförlig checklista

  • Undersök om den avlidne klargjort sin sista vilja

Begravningen ska i första hand utformas enligt den avlidnes önskemål. Kanske har personen fyllt i Vita arkivet eller liknande, vilket kan efterfrågas av dödsboet hos begravningsbyrån. Det fungerar även med mindre formella redogörelser som kan finnas i till exempel hemmet. Den avlidne kan också meddelat sin sista vilja muntligt till någon anhörig.

  • Skaffa intyg för gravsättning hos Skatteverket

För att få gravsätta eller kremera kroppen krävs ett intyg från Skatteverket. Detta utfärdas efter att dödsintyg inkommit och om det inte föreligger några hinder, till exempel tvist mellan efterlevande om gravsättning eller kremering

  • Sök tillstånd hos Länsstyrelsen om askan ska gravsättas utanför begravningsplats

Detta kan endast dödsboet ansöka om – ansökan kan alltså inte göras så länge personen är vid liv.

  • Anlita eventuellt en begravningsbyrå

Det är inte nödvändigt att anlita en begravningsbyrå. Anhöriga kan på egen hand ordna med allt kring begravningen. Om man anlitar en begravningsbyrå bestämmer man tillsammans vad som begravningsbyrån ska hjälpa till med och inte.

  • Kontakta eller anlita officiant

Ska begravningen ledas av en företrädare för någon religion, av en borgerlig officiant eller av någon närstående? Ta tidigt kontakt då berörd person måste involveras i planeringen av ceremonins utförande.

  • Plats för begravningsceremonin

Ceremonin kan till exempel hållas i en kyrka, ett kapell, en trädgård, naturen eller vid gravplatsen.

  • Tid för begravningsceremonin

Bestäm ett datum och boka tid om begravningen ska hållas i till exempel en kyrka eller annan lokal som man hyr/lånar.

  • Lokal för minnesstund

Om man ska ha minnesstund i samband med begravningen behöver man boka lokal för detta.

  • Förtäring till minnesstunden         

Vid eventuell minnesstund är det vanligt att det bjuds på någon form av förtäring. Detta kan ske via catering, begravningsbyrån, de som hur ut lokalen eller genom att man ordnar det för egen hand.

  • Begravningens storlek – vilka som ska närvara

Ska alla som vill delta få närvara eller ska det vara för en mindre skara? Om ceremonin hålls i en kyrka är det bra att veta att alla begravningsgudstjänster är öppna för alla som vill delta. Även om man i dödsannonsen anger att “begravningen sker i stillhet med endast de allra närmaste” eller att “begravningen sker i kretsen av de närmaste” kan man inte neka personer tillträde till kyrkan. Formuleringarna kan också skapa osäkerhet hos personer som inte vet om de räknas till de allra närmsta eller inte. Istället kan det vara bättre att publicera dödsannonsen efter det att begravningen ägt rum.

Även om begravningsceremonin hålls öppen för alla kan man välja att hålla minnesstunden för ett mindre sällskap. Man skriver i så fall i dödsannons (och i eventuellt programblad) att sällskapet bryter upp efter avslutad ceremoni.

  • Kistläggning

Ska kistläggning utföras av begravningsbyrå eller av anhöriga? Kroppen ska rengöras och sedan kläs – vanligtvis i en enkel vit skjorta, så kallad svepning, som följer med kistan eller tillhandahålls av begravningsbyrån. Man kan även begravas i vanliga kläder, dessa ska då väljas ut och lämnas till den som ska utföra kistläggningen. Man får även lägga andra (mindre) saker i kistan, så som foton, brev eller någon minnessak.

  • Välj en kista eller urna

Valet av kista/urna beror på vilken form av gravsättning som kommer ske och om kista eller urna ska finnas på plats under begravningsceremonin. Även ekonomiska aspekter, personlig smak, religiös tillhörighet och andra aspekter påverkar valet av kista eller urna. Kroppen måste alltid placeras i en kista oavsett om den ska kistbegravas eller kremeras. Om den avlidne ska kremeras och sedan gravsättas i minneslund, askgravlund eller askgravplats behövs ingen urna.

  • Transport av den avlidne

Den avlidnes kvarlevor måste transporteras från bårhus/sjukhem till begravningsceremonin och därifrån till gravplatsen eller krematoriet.

  • Välj ut musik

Välj ut vilken musik som ska spelas och undersök vilka möjligheter det finns att spela upp den i lokalen där ceremonin ska äga rum. Om solister eller band ska spela måste dessa bokas. Om begravningen är religiös väljer man ut vilka psalmer eller hymner man ska sjunga.

  • Välj ut sådant som ska läsas upp

Välj ut vad som ska läsas upp vid begravningen. Det kan vara passager ur religiösa skrifter, poesi, kondoleansbrev eller liknande. 

  • Andra talare än officianten

Är det någon anhörig, vän eller kollega som ska tala på begravningen är det bra om de får veta det i god tid så att de kan förbereda sig. 

  • Kistbärare

Om kistan ska bäras in eller ut ur kyrkan/lokalen under ceremonin, så kallad processionsbärning, behövs kistbärare. Normalt sett är de sex till antalet. Dessa kan vara anhöriga och vänner. Om den avlidne är medlem i Svenska kyrkan ingår bärare i kyrkoavgiften. Om kistan ska bäras ut ur kyrkan för gravsättning efter ceremonin behövs inga omklädda bärare och detta ingår i begravningsavgiften.

  • Blommor eller donationer från sörjande

Vanligt är att sörjande skänker blommor eller donerar pengar till något speciellt ändamål till den avlidnes minnes. I dödsannons och/eller begravningsinbjudan kan man ange om man föredrar något framför det andra. Man anger även var eventuella blommor ska skickas och till vilket ändamål eventuella donationer ska ges.

  • Klädsel på begravningen

Bestäm vilken klädkod som ska gälla på begravningen och ange den i dödsannons och inbjudningar. De tre vanligaste klädkoderna för begravning är valfri klädsel, ljus klädsel eller avsaknad av klädkod – vilket i praktiken innebär formell begravningsklädsel.

  • Dödsannons

Om en dödsannons ska publiceras i någon eller några tidningar ska denna formuleras och skickas in. Dödsannonsen kan också fungera som inbjudan till begravningen, eller meddela att begravningen redan ägt rum.

  • Inbjudningar

Inbjudan till begravning kan till exempel ske i dödsannonsen, på sociala medier eller via personliga inbjudningskort.

  • Programblad

Om begravningen ska ha beställda programblad bör dessa beställas i god tid innan begravningen. De går även att tillverka och skriva ut egna. 

  • Blommor och/eller annan utsmyckning

Ska urna eller kista dekoreras, med exempelvis bårtäcke eller blommor? Hur ska lokalen där begravningen ska äga rum dekoreras? Det kan vara med blommor eller annat som känns lämpligt. Ofta skänker sörjande, både närvarande och frånvarande, buketter och blomsterarrangemang som ska placeras ut.

  • Personlig touch

Om man vill göra dekorationen mer personlig kan man ha till exempel en minnestavla, fotografier, filmklipp, personliga saker osv. Kanske hade den avlidne en hobby eller ett speciellt intresse som kan avspeglas i utsmyckningen av lokalen.

  • Sker gravsättning vid ett annat tillfälle

Om gravsättning ska ske vid annat tillfälle, till exempel vid urnsättning, ska datum och plats för detta bokas

  • Ordna med gravsten eller gravanordning

Om graven ska märkas ut måste en gravsten eller annan gravanordning beställas eller tillverkas.

  • Utsmyckning av graven

Om begravningen äger rum vid graven, eller om ceremonin avlutas där, kan man dekorera gravplatsen med exempelvis blommor.

  • Nedsänkning av kista eller urna i graven

Om nedsänkning av kista eller urna ska vara en del av begravningsceremonin måste man bestämma hur detta ska utföras. Om det är en urna sker nedsänkningen med hjälp av ett rep. Urnan kan sänkas ned av en anhörig, prästen eller kyrkogårdspersonal. Om en kista ska nedsänkas behövs normalt fyra eller sex personer för att göra detta, ofta är det kistbärarna som utför nedsänkningen.

  • Tackkort eller tackannons

Efter begravningen är det vanligt att de närmast anhöriga vill tacka de som närvarade vid begravningen och hedrade den avlidnes liv och minne. Detta kan exempelvis göras genom en tackannons i en tidning, genom sociala medier eller genom tackkort som skickas med posten – dessa kan ofta beställas tillsammans med programblad om man vill ha dem i samma design.

Att planera en begravning – kortfattad checklista

Checklista begravning

  • Undersök om den avlidne klargjort sin sista vilja
  • Skaffa intyg för gravsättning hos Skatteverket
  • Sök tillstånd hos Länsstyrelsen om askan ska gravsättas utanför begravningsplats
  • Anlita eventuellt en begravningsbyrå
  • Kontakta eller anlita officiant
  • Plats för begravningsceremonin
  • Tid för begravningsceremonin
  • Lokal för minnesstund
  • Förtäring till minnesstund             
  • Begravningens storlek – vilka som ska närvara
  • Kistläggning
  • Välj en kista eller urna
  • Transport av den avlidne
  • Välj ut musik
  • Välj ut sådant som ska läsas upp
  • Andra talare än officianten
  • Kistbärare
  • Blommor eller donationer från sörjande?
  • Klädsel på begravningen
  • Dödsannons
  • Inbjudningar
  • Programblad
  • Blommor och/eller annan utsmyckning
  • Personlig touch
  • Om gravsättning ska ske vid annat tillfälle ska datum och plats för detta bokas
  • Ordna med gravsten eller gravanordning
  • Utsmyckning av graven
  • Nedsänkning av kista eller urna i graven
  • Tackkort eller tackannons

[print-me target=”.checklista-begravning”]Skriv ut den kortfattade checklistan.

Läs mer om

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.